Till skillnad från exempelvis lungorna och hjärtat är sköldkörteln ett organ som du inte märker någonting av. Den varken syns, känns eller hörs. Men sköldkörteln är livsviktig då den reglerar kroppens ämnesomsättning genom produktion av hormonerna T3 (trijodidtrionin) och tyroxin (T4). Vill du testa om din sköldkörtel är underaktiv (vilket är den vanligaste rubbningen i sköldkörteln) så kan du testa dig hemma med ett blodtest, svaret får du direkt.
Vid sköldkörtelsjukdomar är det därför vanligt att kroppen inte utvinner energi ur födan som den ska, vilket ger upphov till en rad komplikationer, där vissa till och med är livshotande.
Här kan du läsa om sköldkörteltest.
Sköldkörtelns placering i kroppen
Eftersom sköldkörteln är ett så pass anonymt organ, vet många inte ens var den sitter. Den finns på halsens framsida, alldeles nedanför struphuvudet och precis framför luftstrupen. Sköldkörteln påminner till utseendet om en fjäril. Den har två lober som är sammanbundna med en tvärgående del – istmus. Loberna är belägna på varsin sida om luftstrupen och är formad som en fjäril. De två ”vingdelarna” förenas av ett smalt vävnadsparti. Sköldkörteln producerar hormoner, värt att notera är att körteln ska producera rätt mängd av respektive hormon annars skapas obalans. Just denna obalans kan vårt test upptäcka. Se bild / illustration till höger.
Sköldkörtelns placering
Olika sköldkörtelsjukdomar
Struma
Vid struma förstoras sköldkörteln och det yttrar sig som en svullnad på halsen. Struma är betydligt vanligare bland kvinnor än män, och fyra av fem som drabbas är kvinnor. Sjukdomen struma är egentligen ett samlingsbegrepp för flera sköldkörtelsjukdomar, vilka de vanligaste är:
• Graves sjukdom. Vid denna sjukdom bildar sköldkörteln för mycket tyroxin och sköldkörteln svullnar upp. Graves sjukdom orsakas för det mesta av överaktivitet i sköldkörteln.
• Knölstruma. Som namnet antyder bildas här små knölar i sköldkörteln. De kan orsakas av godartade cystor (ej cancerogena blåsor) eller elakartade tumörer (cancer), vilka dock är sällsynta.
• Hypertyreos (Giftstruma). Vid hypertyreos avger sköldkörteln för hög produktion av sköldkörtelhormon. Sjukdomen var förr dödlig, men med moderna mediciner har mortaliteten i hypertyreos – eller vardagligt kallat giftstruma- sjunkit till nästan noll.
• Hypotyreos. Vid detta tillstånd producerar sköldkörteln för lite av hormonerna tyroxin och trijodtyronin. Följden blir låg ämnesomsättning och du kan känna dig trött, frusen och viktuppgång. Sjukdomen ger ofta en känsla av att kroppen går på ”lågvarv”.
Inflammatoriska sjukdomar i sköldkörteln
Vid inflammation kan hormonbalansen rubbas och sköldkörteln börja producera antingen för mycket eller för lite sköldkörtelhormon. En inflammation kan också orsaka förstorad sköldkörtel. Andra kan göra sköldkörteln öm och hård. Det finns flera olika typer av sköldkörtelinflammationer och de drabbar oftare kvinnor än män.
De orsakas huvudsakligen av virus, men även bakterier kan ge sköldkörtelinflammation. Symtomen varierar men det är vanligt med smärta, obehagskänsla på halsen samt trötthet.
Kronisk sköldkörtelinflammation
Den vanligaste formen av körtelinflammation. Sjukdomen är långvarig och svårbehandlad, men i allmänhet inte livshotande. Vid kronisk sköldkörtelinflammation bildas antikroppar i blodet mot kroppens egna celler i sköldkörteln. Immunförsvaret förmår inte hålla virus och bakterier borta utan reagerar med att förstöra de egna sköldkörtelcellerna.
Sjukdomen medför oftast att sköldkörteln ökar i storlek, men det förekommer även att den minskar. Man skiljer då på Hashimotos sköldkörtelinflammation (förstoring) samt atrofisk autoimmun sköldkörtelinflammation (förminskning). Behandlingen består huvudsakligen i tillskott av sköldkörtelhormon. Kortisontabletter kan dämpa inflammationen.
Subakut sköldkörtelinflammation
Den näst vanligaste formen av inflammation i sköldkörteln är subakut sköldkörtelinflammation. Sjukdomsförloppet är inte akut, utan sker måttligt och gradvis. Sjukdomen kallas ibland även för de Quervains sköldkörtelinflammation.
Sjukdomen orsakas huvudsakligen av virus och medför inledningsvis att sköldkörteln släpper ut för mycket hormon. Efter ett tag svänger förloppet och då bildar den i stället för lite hormon. Sköldkörteln kan också öka och minska i storlek under sjukdomsförloppet.
Övriga former av sköldkörtelinflammation
Sköldskörtelinflammation kan, även om det är ovanligt, också orsakas av bakterieinfektion.
Inflammation kan även uppstå efter strålbehandling på halsen eller vid behandling med radioaktiv jod.
Diagnos och behandling
Ett sköldkörteltest kan ge en bra indikation på om sköldkörteln är frisk. Vid förstorad sköldkörtel bör du söka vård. Om sköldkörteln börjar kännas större, knottrig och mer ojämn så bör du söka läkare. Vid undersökningen fastställer läkaren vilken form av struma det rör sig om och sätter in adekvat behandling.
Misstänker läkaren cancer på sköldkörteln så kan denne ta ett cellprov på celler från sköldkörteln med hjälp av en tunn nål. Cellerna undersöks sedan i mikroskop för att fastställa om det är cancer eller ej för vidare utredning och behandling.
Faktagranskad 2020-09-03
Leg Läkare
Leg Sjuksköterska